Ola Hedbäck
Lundensare
Duo
diktens jag
är du
när du läser
mig
Snart
grannkatten
möter min blick
genom fönstret
jag ställer ifrån mig
kaffekoppen
snart
trycker jag ned
den första tangenten
Efter skyterna
När skyterna försvunnit
och dammet lagt sig
är allt som hörs
våra fötter i gruset
och vinden i buskarna
Längst där inne
Mina minnen
När du läser
de här dikterna
Blir några av mina minnen
också dina
Kanske invänder du
att de är för suddiga
Att du inte ser dem
tillräckligt klart
På det kan jag
bara svara
att det gör inte jag heller
Göteborg
Något av mig
var i Göteborg långt innan
mina första minnen
Skvalpade omkring
inuti min mor
som pluggade där
Hon bodde hos min farfars far
den gamle sjökaptenen
Rösterna hördes dämpade
genom kroppsbruset
Den närmaste ljusa
och den dova brummande
längst bort från det
som skulle bli jag
Långt senare
Strängnäs
FN-soldater får sin utbildning
i Strängnäs
Jag tänker på en man i min släkt
som var FN-soldat
Men det är inte som sådan
jag minns honom
Han brukade hänga på sig
den gamla vargpälsen
som mellan säsongerna förvarades
på utedasset
Man kände igen honom
på de kalla ögonen bakom tomtemasken
Även paketen var kalla
Thoreau
Man kunde få besök
Dricka kaffe
och tala om Thoreau
I de tysta pauserna
kunde man se ut över sjön
och tänka
Rök
” En flik av blå himmel,
litet rök som ett svandun,
änglar på resa.”
Nu är de borta
Jag rör mig som vanligt
på ytan
Dold bland skuggor
och sot
Det brinner hela tiden
Så mycket rök
som stiger
Sveda i ögonen
och lätt att se fel
(Det inledande citatet är hämtat ur Tuppen och pärlan av Max
Jacob, som ingår i samlingen Tärningsbägaren, utgiven av FIB:s
Lyrikklybb, 1991)
Över
vid skärmen sent om natten
glider jag över
i det vita
jag står på sparkens medar
med kopplet om handtaget
och låter gråhundstiken dra
skaren bär oss
men medarna kan när som helst
skära igenom
Sapfoimprovisation
Att vara
nå fram
till slut
vara hemma
igen
(bygger på de avslutande raderna i fragment 17, ur Sapfo : dikter och
fragment utgiven av FIB:s Lyrikklubb 1999)
Sajtpoeterna
