Under 1990-talets första år var Internet fortfarande bara ett löfte och modem med hastigheten 14400 kb en dyr nymodighet.
Men det var redan uppenbart att nätet snart skulle komma att skrivas med stort N.
Vid den här tiden skrevs Dödgaldern, en experimentell berättelse som utspelar
sig på flera olika plan.
Både själva historien och berättelsen har ett tusenårigt liv.
Ur den vikingatida, muntliga historien om Amlethus, första gången nedtecknad av den danske munken Saxo Grammaticus på 1200-talet, lånade världens mest berömde dramatiker en figur och täljde fram en odödlig gestalt, idag känd för att från scenen fundera över varats villkor med en dödskalle i handen.
Många fler har använt denna intressanta personlighet, både före och efter Shakespeare.
|
I det här fallet får karaktären tjänstgöra i en elektronisk gestaltterapi.
Jag beslutade mig för att fortsätta experimentera: att göra Dödgaldern till en elektronisk bok och publicera den på diskett (alldeles för få hade Internet vid den här tiden) för att skapa en distributionsform som var kongenial med texten.
Första varianten var klar 1994, 1995 kom boken i det nya formatet Acrobat.pdf.
Det visade sig mycket svårt att nå ut. E-boken som idé var ännu inte etablerad.
Därför är det dubbelt roligt, nu när Internet är på var mans skrivbord, att det finns ett e-förlag som vill göra romanen tillgänglig via Nätet.
Bert Ola Gustavsson
|
